Ombytta roller



I början var det Embla som var familjens svarta får, tyrannen som dikterade villkoren i familjen. Det berodde väl till största delen på hennes kolik, och under dessa skrikmånader har hon lärt sig att använda sin röst ordentligt vilket gör att hon fortfarande låter (skriker) mycket när hon vill nåt, när nåt går fel etc. Hon har dock oftast varit ganska resonlig, samt sovit exemplariskt när man lagt henne - både dagid och nattetid. Hon äter snällt allt man erbjuder henne, och numer är hon oftast nöjd och glad och roar sig själv på lekmattan eller framför teven. Lätt att locka till skratt och att avleda om detblir gnälligt.

Freja har under hela tiden fram tills för en månad sen ungefär alltid varit den lugna tålmodiga typen - nånting som nu har ändrats. Sova? Nej tack! Det är inget för den här damen! Motigt somnar hon vid åtta på kvällen och vaknar halv fem, i bästa fall. Då ska det gapas och skrikas så att alla andra vaknar också. Först ropar hon på Embla så hon har nån att prata med i rummet, och sen ska de arma föräldrarna väckas. Hon sitter i sängen och "skakar galler" och kastar nappar och för liv. Att ligga i mammas och pappas säng är inte heller kul, det är mycket roligare att bita pappa i näsan och dra mamma i håret, samt böka runt i hela sängen under högljudda rop. Det är bara att kapitulera och stiga upp i ottan.
På dagen ska den minsann inte heller sovas. Äta går an, om hon orkar sitta still såpass länge... välling på kvällen smakar illa också. Eftersom hon är mycket rörligare än Embla så är hon överallt hela tiden också - det går inte ens att lämna henne oövervakad medan man byter blöja på Embla, och att låta henne vänta på klinkersgolvet i badrummet under tiden är även det förenat med livsfara.

Man hoppas det är en fas....

Utflykt



Idag tog vi en tur till Rättvik på förmiddagen, sen vidare till barnens farmor och farfar där vi åt lunch och sov en stund. Mormor och morfar fick även de en påhälsning innan vi var hemma igen.

Nu blir det fredagsmys!

Titta vad jag kan!



Freja har lagt krypningen lite på is och ägnat sig åt att utveckla sina sittkunskaper istället. Det går jättebra! Vill inte gärna sätta henne på alltför hårt underlag då det händer att hon trillar omkull fortfarande, men balansen har blivit enormt mycket bättre på bara ett par dagar.

Hon tar sig upp till sittande själv med lätthet.

Det blir väl dags snart att köpa lite "sittleksaker".

Madrassmetoden



Varje halvtimme är det huvuddunk och gråt, när Freja trillar omkull i sina försök att krypa, stå och sitta, så nu har vi madrasserat en stor lekyta på golvet! Inte så snyggt kanske men dämpar åtminstone fallen till viss del.

Embla har precis lärt sig rulla runt från rygg till mage, så det tar nog en stund innan hon blir mobil.

Krypbyxor



Köpte två par käcka Sobea krypbyxor  - mjuka, sköna med greppvänliga, förstärkta knän!
http://www.litencorrelin.se hade dem på rea.

Insjödagen



Efter en sömnlös natt med tandasprickning (Freja) och tandagnisslan (Embla och de arma föräldrarna) packade vi in oss i bilen och besökte Insjödagen. Tjejerna var inte speciellt imponerade av vare sig motocross-show, färska munkar eller karuseller. Trötta och lite griniga kunde de heller inte sova på grund av gapiga speakerröster och solen i ögonen.

Efter en liten tupplur blev de dock på bättre humör och mamma och pappa kunde till och med äta sin (restaurang!!)mat sittandes vid bordet och konversera med mormor och morfar!

När vi ändå var i farten så åkte vi med bilen igen till en liten kräft- och grillfest, vilket gick över förväntan. Även här kunde de vuxna få äta och samtala i lugn och ro. Vi åkte hem vid sjutiden och körde kvällsrutinen hemma, och två små trötta flickor somnade sött vid åtta efter en händelserik dag. Mamma somnade en timme efter och pappa höll ut ytterligare en timme.

Nu är det söndag och en ny dag!

Pappas flickor



Pappan har varit ensam med tjejerna hela helgen då den ömma modern varit i Göteborg och förlustat sig med Madonna.
Så här glada blev de när mamma kom hem igen!!

Under helgen har Freja tagit sig upp till att stå på alla fyra och gunga fram och tillbaka, så nu är nog krypningen nära.  I och med att hon blir mobilare så har vi flyttat sängbotten till att lägsta läget i spjälsängarna, satt för grinden till trappan samt förankrat spisen i väggen.
  De har också börjat upptäcka varandra på allvar. De kan kika på varandra under längre stunder och kikna av skratt samtidigt som de fäktas med armarna. Snart kanske de inte vill leka med mamma och pappa längre.

Så här långt.



Den 19:e augusti förra året var det första gången vi fick se krypen på bild. Då var de inte stora och hade inte mycket kött på benen. De gav sig till känna om mornarna när jag åkte tåg, samt varje kväll klockan 23 då de övade flitigt på arm- och benrörelser.



Här är de små liven 7 veckor gamla, i februari. Lite större men fortfarande pyttesmå! De väger ca 4 kg och har storlek 50/56 i kläder.

Idag är de 7 månader och två dagar! Vi har varit på BVC för vägning och mätning. Nu skiljer det bara en cm i längd och blott 40g i vikt.  Here are the results:

Embla:
Vikt: 7555g
Längd: 66cm

Emblas främsta färdigheter är att hon är bra på att äta - alla smaker och konsistenser går ner med stor aptit. Hon sover också när hon ska samt är verbal och fingerfärdig.



Freja: 
Vikt: 7595g
Längd: 67cm

Freja är den rörligaste av dem. Hon rullar med lätthet från rygg till mage och tvärt om. Hon ligger i startgroparna för krypning, och det står nog inte på förrän hon får fart framåt.



Mina fina ungar!

RSS 2.0